I morses fick barnen tio minuter på sig att vakna, byta om och borsta tänderna innan vi skulle sitta i bilen på väg till skolan.
Själv hade jag en timma och tjugo minuter till mitt förfogande.

Ansvarig för denna grova snedfördelning av tiden är Elin. Elin med bloggen “Från barn och dårar“.

Jag försöker hålla mitt liv så drogfritt som möjligt. Röker inte, dricker inte alkohol, nyttjar inte kaffe mer än vid speciella tillfällen… Men jag har en last som tagit mig i ett järngrepp. Det är ett beroende som jag villigt erkänner att jag inte gör det minsta för att ta mig ur.

Min drog är Elin. Jag bara måste få insupa hennes ord varje dag. Dagarna utan Elin blir innehållslösa och tomma. Då saknas en väsentlig del av mitt liv.

I morses var det fest. Det fanns flera inlägg i Elins blogg som väntade på att jag skulle få frossa i mig dem till frukost. Det var därför barnens morgonminuter krympte ihop till ett minimum.
Men det var det definitivt värt. Särskilt som barnen klarade utmaningen galant. Prick halv åtta levererade jag dem till skolan, precis i tid för fritidsfrukost.