Zäta

Tips från coachen, jag menar kocken… som gjort empiriska undersökningar för att verkligen kunna fastsälla sanningshalten i nedanstående tips.

Om du ska laga mat som innehåller både vanlig gul lök och färska chilifrukter, så är det mycket bättre att hacka löken före chilin.

Om man hackar chilifrukten först och sedan gnider sig i ögonen för att de tåras av den hackade löken, så får man uppenbara problem att se något under resten av matlagningen.

Jag gick upp redan klockan åtta för att hinna förbereda allt innan gästerna kom, men trots väl tilltagen tid hade jag ändå precis klivit ur duschen när det ringde på dörren.
Som tur är har jag oftast gäster som klarar sig själva en stund och eftersom jag är ett under av snabbhet (not) så var jag snabbt redo att hälsa alla välkomna.

Förundersökningsledaren påpekade vänligt att jag kanske inte nödvändigtvis behövde överarbeta allt så väldigt och det har han naturligtvis rätt i, men jag vill att det ska vara lite speciellt att bli hembjuden till Zäta, i alla fall ibland.

Det som var lite speciellt med dagens bjudning, förutom att jag hade väldigt trevliga gäster, var dels att jag stått nästan hela förmiddagen och vispat till en riktigt god hallonmouss som jag sedan dekorerade med passionsfruktskärnor och en liten hemskpritsad chokladfigur, och dels att jag bjöd på en avancerad välkomstdrink som bestod av apelsinjuice, grapefruktjuice och längst ner i botten på glasen låg ett lager grenadin som jag pysslat en stund med att få dit. Kanten av glasen var snyggt frostade med strösocker och det hängde en apelsinskiva på varje glas.

Maten för övrigt bestod av samma fläskytterfilé som jag hittade på en annan gång (ja, inte samma men ungefär samma recept. Jag adderade bara en gul lök till marinaden för lite extra värme i smaken, och en rejäl klick delikatesskryddad tomatpuré i såsen, för lite fylligare smak. Till köttet serverade jag färdig potatisgrattäng som bara värms i ugnen. Det är smidigt och blir mycket godare än när jag gör egen grattäng.

Lunchgästerna kom klockan ett. Halv ett for Förundersökningsledaren till affären och köpte ostkaka till kvällsmaten. Jag är inte alltid så bra på att planera och hade liksom förträngt att vi hoppades att gästerna skulle stanna ett tag.

I går gick jag upp halv sju. Det innebar att jag fick gott om egen morgontid innan jag for till jobbet. Egentligen hade jag fått beviljad ledighet alla mellandagarna men jag hann inte flytta mina saker från mitt skrivbord sista arbetsdagen före jul så jag passade på att göra det i går förmiddag, medan övriga familjen åkte skridskor.
Och eftersom jag ändå var på jobbet så passade jag på att jobba lite också.

På eftermiddagen for jag till Framnäs köcentrum. Jag gick först på misslyckad jakt efter en sätta-fast-tryckknappar-mojäng och sedan letade jag efter tjockebyxor till Guldgossen och en klänning till lilla Svalan men resultatet var lika nedslående som efter sätta-fast-tryckknappar-mojäng-jakten.
Jag såg visserligen några reaplagg som jag skulle kunnat tänka mig att prova för egen räkning, men jag lyckades motstå frestelsen och gick och köpte mat i stället.

Väl hemma idkade Förundersökningsledaren och jag informationsutbyte och kom fram till att vi skulle ta med oss resten av familjen och åka till Järnia i Götene för att leta termobyxor till Guldgossen. Hans gick nämligen sönder när de åkte skridskor.
Järnia i Götene är en ytterst trevlig affär för priskänsiga mödrar som mig själv. Utan att ha rea säljer de ändå diverse sport- och frítidskläder samt ett och annat “vanligt” plagg till helt överlevnadsbara priser.

Jag provade fem olika plagg, Guldgossen två, lilla Svalan ett och Förundersökningsledaren två. Guldgossen hittade sina tjockebyxor, lilla Svalan sin klänning och Förundersökningsledaren fick med sig en jättesnygg skaljacka. Jag hade dock inte lika stor tur med de plagg jag provade och fick gå tomhänt från butiken. Med tanke på vilken shoppingorgie jag utfört dagen innan så blev jag dock inte allt för hänga läppig.

När vi handlat klart for vi hem till våra föräldrar och tillbringade hela eftermiddagen och kvällen där. Nu hade Falunsystern och hennes man också anlänt så det var fullt hus. Vi är tolv personer när vi är alla. Och det blir vi i dag också för nu kommer alla hit för att fira jul igen. Det blir ingen julmat men jag ska nog lyckas hitta på något annat att mätta magarna med. Min mamma bjöd på hjortgryta i går men så avancerad mat ämnar jag inte bjuda på. Det lutar mer åt grishållet faktiskt.