Onsdag 26/1-11:
I dag har jag en jättefin brosch på mig. Det är lilla Svalan som gjort den på fritids.
Broschen består av tre blommor, i grönt, vitt och rött. De är lagda på varandra och hopsydda med en blå blomknapp överst. På baksidan sitter en säkerhetsnål att fästa skapelsen med.
Jag fick broschen som en försoningsgåva.
När jag släppte av lilla Svalan vid skolan i går morse bad hon mig ge henne sin väska och gympapåse. De låg som vanligt på golvet nedanför passagerarsätet i fram. Barnen brukar stiga ur baksätet och hämta sina väskor själva men lilla Svalan kände tydligen för att vara lite extra lat i går. Det hade hon dock inget för eftersom jag envisades med att hon skulle hämta väskan själv så att jag slapp knäppa loss säkerhetsbältet och krångla mig ner på golvet.
Det blev ljud i skällan där bak.
-Vad du är elak mamma! Jag är jättetrött!
-Såja, nu får du hämta dina grejjer och så hoppas jag att du får en bra dag.
-JAG hoppas att DU får en DÅLIG dag.
-Jaha, men jag hoppas i alla fall att du får en fin dag lilla Svalan.
Lilla Svalan gick arg och sur och hämtade sina väskor, men sedan bröt hon ihop, gick runt till förarsidan och kastade sig om min hals.
-Förlåt mamma! Jag vill att du ska ha en bra dag du med.
-Tack lilla Svalan. Nu känns det bra igen.
Och ännu bättre blev det när jag hämtade lilla Svalan efter jobbet och fick ta emot den vackra broschen och ett brev hon skrivit till mig.
”förlåt för i morses
jag blev arg på dej.
Kramar och pusor
din skatt”
