Gårdagskvällens middag blev lyckad sånär som på laxen. Eftersom jag (inte helt oväntat) hamnade i tidsnöd så hoppade jag över momentet med att låta spenaten rinna av på hushållspapper. Följdaktligen blev hela smördegspaketet för blött och det var inte så kul. Dessutom tyckte jag det var lite småläskigt när laxen var bara sådär perfekt klar. Den var jättegod och mjäll och nästan smälte i munnen men jag hade tyckt det var mindre slemmigt om den fått gå en liten stund till. Ovansidan av smördegen hann inte heller få färg för jag sänkte från 175 till 110 grader alldeles för tidigt. När jag gör den här rätten nästa gång ämnar jag starta med 200 grader och sedan sänka till 75 när anrättningen fått färg. Förhoppningsvis blir det bättre.
Pilaffriset blev dock en smaksuccé i alla fall i min egen mun. Det måste jag prova fler gånger. Man kan ju variera sig genom att smaksätta med annat än bladpersilja och krasse. Det finns andra gröna örter och man kan prova till exempel saffran.
