Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se
Nu har jag haft ont av den eländes eländiga eländes-hälsporren i åtta månader. Man skulle kunna tycka att det är nog nu. Lagom länge liksom.
Men icke! I morses kände jag att jag börjar få ont även i högerhälen. Delad glädje är dubbel glädje och delad smärta är tyvärr dubbel smärta.
I dag har jag skjutsat Förundersökningsledaren till Düsseldorf. Eller, nej, inte hela vägen dit… men jag körde honom till brandstationen här i stan där han samåker med sina arbetskamrater till jobbet, och från jobbet ska han fara vidare till Düsseldorf för mässa.
Jag och barnen får kampera själva till torsdag kväll. Förundersökningsledaren har uppmanat barnen att vara snälla mot sin mamma. Han sa inget om att jag ska vara snäll mot dem…
Guldgossen tog i alla fall sin far på orden för medan jag var borta en liten stund i morses och körde Förundersökningsledaren, såg han till att både han och lilla Svalan var ombytta, tandborstade och resklara tills jag kom hem.
Han är inne i en väldigt harmonisk fas. Förmodligen håller han på att samla pluspoäng inför tonårsrevolten.
