Det är inte lätt att lida av ett sådant svårt handikapp som jag. Varje morgon och varje kväll blir jag påmind om mina tillkortakommanden. Så fort jag ser mig i spegeln möts jag av en haltande, snedvriden, skev bild, som tyvärr är min verklighet.

Det är inget jag skyltar offentligt med – men så här ligger det till:
Jag har olika stora bröst.

Lilla Höger passar så fint i alla mina BH:ar och håller sig alltid på plats.
Stora Vänster däremot, hon väller över och får allt som oftast för sig att hoppa över skaklarna för att besöka världen som en fri varelse. Jag försöker tygla henne, lägga till rätta och stoppa in – men hon tycks inte veta hut. Hon guppar fram genom livet bredvid sin lillasyster och visar sig på styva linan så fort det drar lite kallt.