Jahapp! Nu var det Guldgossens tur (eller snarare otur) också.
Och ännu mer otur var det att lilla Svalan redan ockuperat toaletten på övervåningen när det var Guldgossens tur att spy.

Han lämnade ett fint spår efter sig från trappan, genom hallen, korridoren och in i badrummet på bottenvåningen.

Nu är golvet renare än det varit på länge. Skurhinken är spritad, toaletterna är spritade, jag är spritad, och tacksam över att jag hann äta frukost innan Guldgossen kräktes. Visserligen är jag inte så kräsmagad men några rejäla spyor kan få vem som helst att tappa matlusten.
Guldgossen hann tack och lov också äta frukost, så att han hade något att spy upp.

Nu ligger barnen på golvet (de får inte kräkas i nya soffan) framför TVn medan jag försöker bringa lite reda i kaoset.
Den långa mattan i korridoren fick sig en omgång så den har jag slängt ut och får väl spola av med slangen.

Det ska bli spännande att se om jag också blir sjuk. Jag känner ingenting än men det finns visst något som heter inkubationstid också. Bara barnen hinner pigga på sig tillräckligt för att klara sig själva så är jag nöjd.