I dag har det stått bullbak på schemat. Två satser har jag orkat med. Näst sista plåten står i ugnen nu.
Mina bullar är med förlov sagt de godaste jag någonsin ätit. Eget skryt luktar illa, men mina bullar luktar och smakar fantastiskt gott!
Det finns fyra viktiga komponenter att ta hänsyn till om man vill lyckas med bullarna.
För det första är det viktigt att arbeta degen väl. Jag kör den i assistenten en extra stund för att skapa spänst och struktur. Det gör degen betydligt mer samarbetsvillig när det är dags att kavla.
För det andra ska man kavla ut degen så tunt det bara går. Jag brukar göra en rektangel som är smal och ungefär 80 cm lång. När jag rullar ihop den för att skära bullar rullar jag från ena kortsidan. Det ger en bulle med många lager och man slipper det här med att äta sig igenom en massa meningslös deg innan man kommer till det göttaste i mitten.
För det tredje är det viktigt att brascha på med så mycket godsaker som möjligt i fyllningen. I mitt ursprungliga recept står det att man ska bre degarna med 4 msk margarin blandat med lite socker. Jag gör en röra av 160 g margarin, 1 dl socker och tre tsk vaniljsocker. Dessutom river jag mellan 50 och 100 g mandelmassa över varje degark innan jag rullar samman dem.
För det fjärde måste man passa jästiden noga. Under första jäsningen är det inte så kvistigt. Då ska man ju ändå knåda ur luften ur degen, men vid andra jäsningen, när bullarna står nakna på plåten, då är det viktigt att inte överjäsa. Det får inte heller bli för kort tid för då blir bullarna små och hårda. Jag klockar varje plåt för sig och går och puttar på dem lite emellanåt ör att se till att de sköter sig.
Nu vet ni allt som är värt att veta om bullbakandets sköna konst. Jag ska vänta på att bullarna svalnar innan jag härbergerar dem i frysen som snart är full av muffins, kakor och… bullar.
