I dag fyller lilla Svalan år! Det var nio år sedan hon plötsligt bestämde sig för att det skyddade livet i livmodern skulle bytas ut mot ett betydligt mer innehållsrikt och spännande liv tillsammans med oss andra.
Och tillsammans är just vad hon varit, och är. Socialare unge får man leta efter. Hon mår fysiskt dåligt om hon inte får leka med sina kompisar, nya och gamla. Hon blir snabbt vän med alla oavsett ålder och med henne vid bordet behöver man aldrig vara rädd för några pinsamma tystnader.
Senast i går kom det fram en kvinna jag vagt känner igen från skolan och berättade att hennes dotter pratat så mycket om lilla Svalan och att de lekt en massa på fritids nu efter sommaren. De var ganska nyinflyttade och mamman var glad att hennes dotter så snabbt hittat en vän.
Ibland pratar hon så klart för mycket. Det tycker i alla fall vi vuxna som emellanåt själva vill komma till tals. Jag hör väl inte till de mest talträngda och känner mig obekväm när jag inte ens får en syl i vädret.
Lilla Svalan har heller inget emot att byta samtalsämne, ibland så smidigt att man inte ens märker hur diskussionen glider över från till exempel motorbyte på båten till vilken attraktion som är roligast på Skara Sommarland.
I dag är det dock lilla Svalans dag. I dag ska hon få prata så mycket hon vill. (Skönt att jag har åtta timmar på jobbet med betalt för att låta munlädret jobba!)
