I kväll har jag hunnit sy lite igen. Jag är fortfarande kvar på momentet där jag syr samman lapparna till längder, med tio lappar i varje. I kväll har jag gjort två så nu har jag bara fyra längder kvar att sy.
Jag har inte sicksackat kanterna på lapparna. Om man känner till trixet med att lägga sömsmånerna åt olika håll så behövs inte det. Syr man ett täcke eller något annat som kommer tvättas mycket kan det nog vara bra att sicksacka ändå, men jag brukar inte göra det.
Man lägger ju lapparna räta mot räta och syr ihop längs ena kanten. Det är bra om man är väldigt noga med att göra sömsmånen lika stor på alla sömmar. Jag följer pressarfotskanten och får då en sömsmån på 6 mm. Genom att jag först skurit till alla lappar lika stora och sedan ger dem lika mycket sömsmån bäddar jag för att kunna få till ett täcke där lapparna ligger precis kant-i-kant.
Jag nålar också, för säkerhets skull. Även om sömmen inte är längre än 10 cm sätter jag tre nålar. En i varje ände och en i mitten. Om lapparna skulle vara någon millimeter olika långa kan man kompensera det genom att sträcka ut tyget mellan de yttersta nålarna innan man sätter fast mittennålen. Då slipper man ett förargligt veck när man håller på att sy och närmar sig sista nålen.
När man sytt samma två lappar och tagit bort nålarna ska man inte pressa isär sömsnmånerna utan i stället låta båda sömsmånerna lägga sig åt samma håll. Då blir sömmen starkare.
Jag trycker isär tygerna med nageln från rätan och stryker inte med strykjärn förrän alla längder är sydda.
På varannan längd lägger jag sömnsmånen ifrån mig och på varannan emot mig. Det gör att sömnsmånerna hakar i varandra på baksidan när alla lappar så småningom blir ett enda stort tygstycke och då repar inte tygerna upp sig lika lätt.
