Vi är på väg till barnvälsignelse i Göteborg. Lilla Svalan har tagit med sig mitt tidtagarur i bilen. Hon sjunger:
-Today I don´t feel like doing anything…
Efter en stund har hon sjungit klart och konstaterar:
-En minut, 18 sekunder och 32 hundradelar! Så mycket kunde jag på den sången. Men jag kan nog sjunga fortare.
Och så börjar hon om, i ett rasande tempo:
-Today I don´t feel like doing anything…
-Jaha, bara 42 sekunder. Jag borde tagit med mig ett anteckningsblock.
Det går en stund och efter ett tag tar en ny lek vid.
-Nu ska vi se hur länge jag kan vara tyst!
-Bra, konstaterar vi andra. Det är en jättebra lek lilla Svalan. Då kan vi andra kan läsa lite.
Vi börjar läsa… Sedan hörs:
-37 sekunder! Nej, nu kan jag inte vara tyst längre. Det var väl ganska bra ändå!?
