I morses läste jag ut min julklappsbok. Jo, jag hade fått den i förtid… Jag är faktiskt en ganska långsam läsare. Förundersökningsledaren läser ungefär dubbelt så snabbt som jag. Dessutom är jag jättedålig på att skumläsa. Inte för att man skumläser skönlitteratur men dagstidningen vore ju bra att kunna sammanfatta för sig själv på tio snabba morgonminuter.
Jag blev lite ledsen över att läsupplevelsen inte varade längre. Jag älskar redan Kristina Appelqvists böcker, även om jag bara läst de två första.
Den första boken heter “Den svarta löparen” och gjorde ett så trevligt intryck, trots att det handlade om ond bråd död. Lite av trevligheten hör säkerligen samman med att Kristina skriver om Skövde och dess omgivningar. Igenkänningens glädje är alltid trevligt, i alla fall när det gäller böcker.
Den andra boken, den som jag just läst ut, heter “Den som törstar” och är minst lika bra som “Den svarta löparen”. Lite av det där trevliga intrycket tycker jag dock var borttappat, och händelserna var en aning forserade. Jag hade faktiskt gärna sett att boken varit kanske 50 sidor längre. Särskilt de mest spännande partierna var för snabbt överståndna för att spänningen verkligen skulle hinna gripa tag i läsaren och bygga upp rätta stämningen. Men boken hämtar ändå många pluspoäng på min individuella betygsskala.
Språket är mycket lättflytande och enkelt utan några krångliga meningsbyggnader eller konstiga ord, trots att vi rör oss i den akademiska världen som säkert kryllar av egna fackuttryck som en författare skulle kunna vilja briljera med.
Det är en av de saker jag verkligen gillar med böckerna. Kristina Appelqvist ger intryck av att vara en vanlig människa, en “kvinna av folket” som inte strävar efter att vara förstå-sig-påare eller viktigpetter. Hennes enda mål är att underhålla läsaren, och det lyckas hon sannerligen med.
Personbeskrivningarna saknar en del i detaljrikedom men jag har ändå lyckats bli förtjust i huvudpersonen – Rektor Emma Lundgren som är så sympatisk och jordnära, och jag hoppas att Kristina Appelqvist har intentionen att fortsätta sin serie i många, många böcker till.
Den tredje boken – “Liv i överflöd” kom ut i oktober i år. Så fort den kommer som pocket kommer jag beställa hem den, eller möjligen hoppas på att jag får den av min mamma som så snällt förärat mig de två första böckerna. (Ska jag vara helt sanningsenlig var det faktiskt Förundersökningsledaren som fick den första boken, men allt mitt är ditt heter det ju!)
Av Förundersökningsledaren har jag i eftermiddag fått ännu en julklappsbok. Det är Liza Marklunds “Du gamla, du fria” som jag hunnit sukta efter ett tag.
Nu ska jag svepa filten om mig, kura ner under täcket och läsa mig till söms.
God Natt och God Jul!
