Vissa söndagar påar jag livesändningen av gudstjänsten i närradion. I dag var en sådan söndag.
Förundersökningsledaren är ute på isarna. Guldgossen uppe i backarna. Lilla Svalan har feber.
För att inte behöva lämna min dotter själv allt för länge beslöt jag mig redan i går kväll för att bara åka till kyrkan, göra min påa, och åka hem igen.
Jag kom till kyrkans lilla studio fem minuter innan sändningen skulle börja.
Då fanns ingen radiotekniker på plats. Han hade misstagit sig på schemat och trodde att det var hans tur nästa söndag.
Med hjälp av teknikens under, fjärrstyrning av en annan duktig tekniker, och mina lugna nerver så lyckades vi ändå starta upp sändningen precis som vanligt. Jag skötte reglarna till min egen mick när jag skulle prata, och ställde in nivåerna på musik och tal.
När gudstjänsten började lyckades jag till och med dra upp rätt reglar för att mötesledaren skulle höras ut i etern och jag fick med både piano och församlingssång innan radioteknikern som skulle sköta dagens sändning hunnit fram med snabba cykeltramp från stadens utkanter.
Tänk så bra det kan bli med lite samarbete.
När jag satt i bilen igen på väg hem till lilla Svalan så lyssnade jag på närradion. Radioteknikern hade redan full koll på både sångare och instrument. Det är härligt att ha att göra med amatörproffs.
