På fredag ska vi gå på bandy. Vi har inte riktigt bestämt vilka “vi” är än men vi har i alla fall tre biljetter. I min tankevärld var det antingen Förundersökningsledaren, jag och Guldgossen som skulle gå, eller Förundersökningsledaren, Guldgossen och lilla Svalan. Eller kanske Guldgossen och en kompis till honom tillsammans med Förundersökningsledaren.
Minsta gemensamma nämnaren för alla alternativen är i alla fall Förundersökningsledaren och Guldgossen.
Lidköpings bandylag Villa spelar på hemmaplan mot Bollnärs. Det är semifinal.
I bästa fall blir det en spännande match och en rolig upplevelse för den manliga delen av familjen, och vem det än blir som följer med.
I värsta fall är det Villas sista match för säsongen.
Snygg-kollegans granne brukar säga (på tal om vårtecken):
-Det är inte vår förrän Villa har åkt ut i bandyn!
Vid middagen i dag frågade Förundersökningsledaren om Guldgossen ville följa med honom på bandy. Det nekande svaret förvånade oss en smula.
-Men varför vill du inte det. Det blir säkert jättekul!
-Jag har redan varit på bandy en gång.
-Har du det? När var det då?
-Det var för länge sen. Med min kompis Djurvän och hans pappa.
-Men var inte det kul då?
-Nej, för det var utomhus. Och jag fastnade med tungan under en bänk och missade halva matchen.
