Nu har jag kommit på något att fördriva tristessen med, utan att förta mig.
När jag fyllde 40 förra sommaren önskade jag mig och fick flera presentkort på Lidens Handelsträdgård. De har legat och “bränt i fickan” länge och jag har faktiskt redan använt lite av pengarna men nu är det äntligen vår.
Hörrni! Det är VÅR!
När det är vår har tjälen gått ur jorden och man kan plantera en massa mysiga växter.
Nu ska jag sätta mig en stund med block och penna och skissa på mina trädgårdsplaner. Sedan gäller det bara att få Förundersökningsledaren med på noterna, det är den svåra biten. Han har ännu inte fattat att det är gräsmattan som tarvar mest omsorg och skötsel, inte mina små rabatter.
Jag har förresten redan fått godkänt på en fläderbuske, några vinbärsbuskar, rabarber och en japans blodlönn. Nu funderar jag på om jag verkligen vill ha lönnen eller om jag ska byta ut den mot en syrén. Och om jag vill ha syrén, vilken färg ska det i så fall vara? Mörkt lila eller krallvitt?
När verandan är klar vill jag ha en spaljé i hörnet (och kanske lite mer än bara hörnet, men det har jag inte vågat säga till Förundersökningsledaren än). På spaljén ska det växa björnbär, klätterrosor och klematis. Och framför klätterväxterna vill jag sätta låga rosor varvat med stäppsalvia.
Och i skuggsidan på framsidan av huset, utmed den stensatta gången runt huset, vill jag göra ännu en rabatt där det ska växa stora strutbräken och späd liljekonvalj.
Och på gaveln vill jag plantera de största grästuvor man kan tänka sig. En på vardera sida om det smala fönstret.
Och så vill jag ha en rad hallon på baksidan.
Och så vill jag…
En trädgård blir aldrig klar, eller hur!
