I dag har familjen Zäta (och väldigt många andra Lidköpingsbor) varit ute och handlat julklappar. Vi har haft svårt att komma på vettiga saker att köpa till våra barn. De önskar sig inte så mycket. Särskilt Guldgossen som bara kommit på en enda sak att “skriva på listan”.
Jag är glad och tacksam att våra barn uppenbarligen tycker att de lever fullödiga liv och har förstånd nog att inte önska sig en massa onödigt bjäfs. Det är bara synd att det gör det svårare för föräldrarna…