I helgen läste jag ut Ludlums “Träffpunkt Genéve”.
Det är nog den sämsta Ludlumare jag kommit över.
Intrigen var okej men den var haftsigt skriven och allt för detaljlös för att ge någon slags trovärdighet.
Det jag störde mig mest på var att boken innehöll en otroligt platityderad och dåligt beskriven kärlekshistoria. Huvudpersonen gick direkt från ett engångsligg med en storasyster till att förälska sig i lillasystern. Hon blev lika kär i honom, trots att han omotiverat hoppat i säng med storasystern bara någon dag tidigare.
Personbeskrivningen inskränkte sig till att ge skurken blont hår, skurkens kollega en kort och satt kropp och av huvudpersonen fick jag inget rejält intryck mer än att han använde olika rockar och kappor för att förvilla sina förföljare.
Nej – bättre kan du Ludlum (kanske inte nu längre eftersom han tyvärr är bortgången)!
