Nu kan vintern snart få komma.

I går hade familjen Zäta en av dessa sällsynta obokade lördagar som annars lyser med sin frånvaro i höstens kalender.

Direkt efter en skön sovmorgon och en god frukost gick vi ut i trädgården och förberedde den för den kallaste årstiden. Barnen räfsade löv som de sedan eldade upp med Förundersökningsledarens hjälp. De plockade också ner studsmattan och hjälpte mig att vattna tujahäckarna för att de ska klara vintern bättre.
Förundersökningsledaren högg till spänteved av töre som ska hjälpa oss att få fyr på vinterns alla brasor. Han fusklagade också hjulet till lilla skottkärran med sådant där skum som man tar till när det gått hål på ett däck man inte kan bota.

Själv tömde och tvättade jag de två stora krukorna som stått på altanen och burit blomster hela sommaren. Jag tog hand om lecakulorna och om två vita pelagoner och planterade dem i lite ny jord och ställde in dem i uterummet. Jag har aldrig gett mig på att försöka övervintra pelagoner tidigare men i år ska jag försöka hålla liv i mitt älskade fikon så då kan jag lika gärna försöka med pelagonerna också.

Jorden i krukorna innehöll en hel del små gula ägg. Jag klämde sönder så många jag kunde och la sedan jorden på toppen av andra odlingar, med förhoppningen att kvarvarande ägg inte ska överleva vintern. I bästa fall innehåller äggen spindlar, i värsta fall något som ämnar äta på mina växter.

Jag klippte ner luktärterna och tog tillvara några av ärtskidorna. Med en stor portion tur kan det bli nya luktärter nästa år. Lilla Svalan öppnade en skida för att smaka på en ärta. Hon spottade snabbt när jag förklarade att luktärter är väldigt giftiga.

Det tog lång tid att rotvattna häckarna. Förundersökningsledaren har köpt ett sådant där “spjut” som man sticker ner i jorden och som vattnar direkt nere vid rötterna. Jag (och i början också barnen) flyttade bevattningen ungefär en meter i taget varannan minut. Jag vet faktiskt inte hur långa våra två häckar är men det tog sin runderliga tid.
Dessutom passade jag på att vattna surjordsrabatten, entrérabatterna och fjärilsbusken på samma sätt.

Och när jag ändå väntade på att häckvattningen skulle bli klar klippte jag ner kvarvarande jordgubbsplantor (och hittade två små jordgubbar jag kunde äta upp) och klädde av dem plasten för att kunna luckra och vattna jorden ordentligt.
Rabarbern fick också vatten, och träden. Och de fyra hinkarna med vita smultron klipptes ned och fick vatten de med.

Jag röjde lite bland överblommade tuvsippor och brudslöja i entrérabatterna och matade komposten till bristningsgränsen. Det var full fart på maskar och gråsuggor när jag lyfte på locket. De mår bra nu när vi trätt på vintertäcket på gröna Johanna.

Klockan hann bli sex på kvällen innan jag kom in från mitt dagsverke.
Då övade vi på sångerna vi ska spela och sjunga i Skälvums Missionsförsamling i dag, och sedan åt kvällsmat som lilla Svalan fixat till.
Till slut avrundades kvällen med chips och dipp i TV-soffan. Vi tittade på The Cable Guy och både Förundersökningsledaren och jag insåg att vi faktiskt aldrig sett filmen förut. Eller så har vi bara kollektivt dåligt minne.