Skyhög intelligens kanske ändå inte var min hemliga superkraft!
Det regnade när jag cyklade hem i går.
Inte ett sådant där fint litet ljummet sommarregn som gör trädgård och odlare glada ända in i själen. Nej, här snackar vi regelrätt spöregn.
Och jag blev följaktligen våt.
Mössan blev genomvåt. Handskarna blev genomvåta. Halsduken blev… fuktig. Jackan blev våt. Tröjan blev våt. Regnbyxorna blev väldigt våta men jeansen klarade sig hyfsat. Kängorna blev blöta men bara på utsidan.
När jag kom hem spred jag ut alla mina våta plagg i garaget för att inte skapa ett nytt vattendrag i tvättstugan. Uppe i taket i garaget har vi en ställning som garageporten rullar på och den är till synes perfekt att slänga vantar och mössor och regnbyxor på.
Det var när jag skulle klä på mig alltsammans inför morgonens cykeltur som jag upptäckte att jag behöver se mig om efter en ny superkraft. Det är inte så varmt i garaget och det var ingenting av det jag hängde upp i går kväll som torkat ordentligt för att kunna användas att stänga ut nya droppar.
Som tur är läste jag väderprognosen vid frukostbordet i morse. Det ska inte regna i dag.
Det där blöta som träffade mig från ovan när jag cyklade till jobbet i morse kan alltså inte ha varit regn!
