Jag är inte helt nöjd med mina nya glasögon. Visserligen ser jag bättre… men bara precis där jag tittar. Det här med vidvinkel känns som historia, för att inte tala om mina ögon i nacken – de är helt borta!
När jag cyklade till jobbet i morse så jag i ögonvrån hur världens största fjäril fladdrade i dikeskanten. Häpet flyttade jag fokus från vägen för att titta närmare på den gigantiska fjärilen, men då gjorde den ett kast med vingarna och bort flög en vanlig grå pilfinkshona.
Nu är jag orolig att mina nya glasögon hindrar mig i jakten på mördarsniglarna. I går kväll var jag ute och knipsade säsongens två första och i morse hittade jag två till. Än så länge är de små och få, och uppenbarligen dummare än förra årets generation.
De jag knep igår var på väg uppför den tomma pallkragen. Om man är mördarsnigel och hela livet går ut på att äta tillräckligt mycket för att kunna yngla av sig och uppfylla varenda villaträdgård, så vore det väl bra mycket smartare att välja en pallkrage med rabarber, jordgubbar eller lupiner!
Tack Linda!
Åh, vad jag gillar ditt sätt att skriva – blir så glad att jag ler brett 😀 Hoppas verkligen att de fördummas för varje generation 😀
Kram
//Linda
PS! Tack för tipset!!!