Zäta

Vad gör en
normal människa en helt vanlig tisdagskväll?

Jag vet
inte.

Själv fick
jag en liten regeringskris-kris och fastnade i medierapporteringen kring
sverigedemokraternas besked om att stjälpa regeringen genom att rösta på
alliansens budgetförslag.
Positionerna verkar väldigt låsta och beskedet utlöste en förnyad våg av
pajkastning (som om det inte vore nog med pajerna som flög under valrörelsen
och i samband med regeringsbildandet efter valet).
Nu lägger alliansen skulden för krisen på regeringen som inte lyckats skapa en
tillräckligt stark regering för att få igenom sin budget. Regeringen skyller på
alliansen som inte vill svika sina väljare och vallöften genom att förhandla
med regeringen så att regeringen ska lyckas få igenom sin budget och kunna fortsätta
regera och längst fram i mediastrålkastarnas sken står sverigedemokraterna och
gnuggar händerna av förtjusning över det kaos de lyckats åstadkomma.
Stefan Löfven kallar till presskonferens där han fortsätter pajkastningen och
ger alliansen ett ultimatum – förhandla fram en ny budget med regeringen eller
ta över rodret och regera tillsammans med sverigedemokraterna. I det uttalande
ligger ett förtäckt hot – om inte regeringens budgetförslag går igenom vid
omröstningen i dag kommer Löfven avgå och överlåta regeringsbildandet till
alliansen, och han har inga planer på att själv sätta sig vid
förhandlingsbordet för att få till en hållbar budget utan ber alliansen att i
så fall förhandla med sverigedemokraterna.
Alliansen genomskådar naturligtvis socialdemokraternas fulspel och ger Löfven
kalla handen när han bjuder in till förhandlingar.

Till slut
lyckades jag slita mig loss från min mediaapati. Men då var klockan nio och det
var för sent att göra någon nytta. I stället tog jag hand om säsongens sista tomater
som låg omogna och övergivna i uterummet. De fick flytta in i värmen, den riktigt
heta värmen, och bli grön tomatmarmelad med citron och ingefära.

Det tog
lite längre tid än jag trott (varför blir det nästan alltid så när jag ska göra
något i köket?) men halv elva fanns det fem burkar färdig marmelad som fick
vila upp och ner på köksbänken över natten.
Jag har smakat på marmeladen på frukostmackan men ostsmaken tog överhanden så
jag kan inte riktigt avgöra om den var bara god, jättegod eller helt
fantastiskt fenomenalt supergod.

Här kommer
i alla fall receptet (och lite tips inom parantes) om du vill koka egen
marmelad:

1 kilo
gröna tomater (Jag hade lite mindre och alla var inte knallgröna utan lite
rodnande också)
2 ekologiska citroner (Jag hade vanliga)
3-4 cm ingefära (Jag tog nog lite mer)
en skvätt vatten vid behov (Jag tog inget vatten)
500 g socker

Tvätta
tomaterna och skär dem i småbitar. Ta bort eventuellt fula delar och skär bort ”stocken”
i mitten av tomaten. (Mina tomater var så små så jag halverade dem bara och
struntade i den där mittensträngen. Jag borde dock ägnat lite mer tid åt att
skära tomaterna i mindre bitar för de kokade inte sönder så lätt som jag trodde
och marmeladen blev lite väl chunkig.)

Tvätta
citronerna noga, skär dem i småbitar och avlägsna kärnorna. (Av receptet framgick
det inte ordentligt om man verkligen skulle ta med skalet eller inte. Jag skar
bort skalet och använde bara fruktköttet. Jag tycker det vita precis innanför
ytterskalet ger så besk smak när jag gör flädersaft så jag ville inte blanda
ner det i tomatmarmeladen heller. Vill du ha med skal föreslår jag att du i så
fall bara tar tillvara det yttersta gula innan du skalar citronerna och använder
fruktköttet. I så fall ska du skrubba citronerna med en nagelborste i varmt
vatten, oavsett om du använder ekologiska citroner eller inte. Jag orkade inte
skära köttet i småbitar heller och förfasades först när jag såg de vita
hinnorna flyta runt i grytan, men sen tog jag upp en bit och smakade på och den
var mjuk och god.)

Skala 3-4
cm färsk ingefära och riv ner i en gryta där du lagt tomater och citroner. Koka
upp allt och låt det sjuda i 6-7 minuter tills tomaterna blivit mjuka men inte
puré. (Jag tycker ingefäran blir trådig när man river den så jag hackade ner
den i väldigt små bitar i stället. Jag upptäckte vid avsmakning att marmeladen
blivit en aning besk. Om det berodde på citronhinnorna, att jag brände vid
marmeladen en aning, eller att ingefäran fick koka med för länge får jag nog
låta vara osagt men kommer jag över gröna tomater någon mer gång och vill göra
marmelad kommer jag i så fall inte lägga i ingefäran förrän i slutet av
koktiden.
Eftersom jag inte finfördelat mina tomater så mycket som receptet rekommenderade,
fick jag också förlänga koktiden en del. Jag vet faktiskt inte hur länge jag
kokade satsen men det var kanske en kvart.)

Sänk temperaturen
och tillsätt sockret. Rör runt tills det löst sig helt (det gick jättefort) och
öka sedan temperaturen rejält och låt marmeladen koka tills den uppnår en
temperatur av 107-108 grader. Om du inte har någon termometer kan du göra ett
marmeladprov. Ställ en tallrik i frysen ett tag (innan du börjar laga marmelad),
ta ut den och klicka på lite marmelad. Om massan får bra konsistens nästan
direkt, så är den klar. (Jag har termometer så jag stack ner den och
stormkokade. Det skvätte som bara den. Ett tips kan vara att ta en mycket
större gryta än du behöver, så är det mindre risk att det skvätter över.
Eftersom det skvätte så mycket så la jag på ett lock men då missade jag att
röra i grytan. Trots att inte receptet angav något frenetiskt rörande så är det
ändå smart, om man vill undvika att marmeladen bränner i botten av kastrullen.
Temperaturen ville aldrig upp högre än 104 grader så till slut orkade jag inte
vänta längre och hällde upp det färdiga resultatet.)

Häll upp
marmeladen på väl rengjorda burkar, skruva på locken och ställ burkarna upp och
ner.
(Jag ställde mina glasburkar i diskhon och hällde kokande vatten i dem, och på
locken som jag lagt bredvid. Sedan spolade jag kallt vatten i hon efter ett tag
och ställde burkarna att torka lite hjälpligt, upp och ner på ugnsgallret. När
du häller upp marmeladen kan det vara bra att ha en grillvante på handen om du gör
som jag och håller i burkarna. Du ska också skruva på locken direkt och ställa
burkarna upp och ner och då är det definitivt bra med något som skyddar handen
från brännskador.)

Förvara
marmeladen svalt och mörkt. (Enligt receptet ska den tydligen stå sig bra länge
även i rumstemperatur men det vågar man ju inte lita på.)