Det gäller att mjukstarta vardagslivet efter en så pass lång och skön ledighet som jul- och nyårshelgen bjöd mig på.
Första arbetsveckan var perfekt i det hänseendet, med en röd trettondag mittepå så att det fanns chans att mellanlanda lite, ta sovmorgon, och äta god kalkonmiddag hos svärföräldrarna.
Nu till helgen har jag också tagit det riktigt lugnt med mera sovmornar, film- och soffhäng och allmänt slowmotionliv.
I går åkte “vi” (alltså familjen Zäta minus jag själv) pulka i Villabacken tillsammans med några andra familjer.
Jag gillar inte att åka pulka. Jag gillar inte att bli kall och blöt. Jag gillar inte att riskera liv och lem för något som inte ens är kul.
Men jag tycker det är trevligt att titta på när de andra har roligt i backen.
Dessutom gjorde “vi” (alltså Förundersökningsledaren och en annan pappa) upp eld nere på stranden och lagade muurikkamat. Vi åt oxpytt. Tänk att det kan bli så mycket godare bara för att man äter det utomhus i snålblåst och kyla.
Och tänk att det kan vara så mycket lättare (och ta så mycket längre tid…) att vika tvätt när man samtidigt tittar på film. Även om filmen heter Monster och handlar om en fotograf som tar med sig en rik tidningsmagnats snygga dotter genom en förbjuden zon där jättestora utomjordiska bläckfiskar går omkring på nätterna och dödar folk. Se den inte! Om du inte samtidigt gör något som tarvar så pass mycket uppmärksamhet att det inte gör något om du missar en hel del av filmen.
Under förmiddagen i dag har Förundersökningsledaren varit ute och letat skridskoisar medan lilla Svalan tränat fotboll och Guldgossen och jag handlat termobyxor och middagsmat.
På eftermiddagen har jag lagat lasagne medan Förundersökningsledaren lagat datorer (eller vad han nu håller på med inne på kontoret), Guldgossen läst ut en bok som skulle läsas på lovet och lilla Svalan städat toaletterna.
Snart ska jag sätta in lasagnen i ugnen och sortera smutstvätt men sen är det nog läge för lite mer film.
