Visst kan jag bli försenad i bland. Tiden räcker inte till, planeringen spricker, oförutsedda händelser inträffar som gör att det är stört omöjligt att komma i tid.
Men det som hände mig i morse, tror jag inte hänt tidigare.
Jag gick upp trekvart tidigare än vanligt, alltså kvart över fem, för att hinna förbereda frukost på sängen åt familjens födelsedagsbarn. När Förundersökningsledaren blivit vederbörligen firad gjorde jag i ordning frukost åt mig själv men ett toalettbesök kom emellan.
Sedan gick tiden på något märkligt sätt så ovanligt snabbt och jag varken hann äta min frukost, skriva dagbok som jag brukar, få med mig mina glasögon till jobbet eller gå min sedvanliga mördarsnigeljaktsrunda i trädgården.
Frukosten hann jag i alla fall få med mig och jag åt en smörgås och drack te från en termos ombord på bussen.
När jag precis blivit klar med frukosten och det bara var några hållplatser kvar tills jag skulle gå av, tittade jag ordentligt på klockan. Jag tyckte busschauffören var osedvanligt omtänksam och väntade med att köra iväg tills alla nypåstigna satt sig, och tog gupp och svängar så försiktigt, att jag var orolig att klockan skulle hunnit bli för mycket så att jag inte skulle hinna i tid till jobbet.
Min farhåga visade sig vara helt obefogad!
I stället för att åka med den vanliga 07:36-bussen hade jag råkat kliva på bussen som går hemifrån 06:36!
