Det är så uppfriskande att möta folks blickar på väg till jobbet när man sitter uppmålad som en påskakärring bakom ratten, en vecka för tidigt.
Vi har tävling på jobbet den här veckan och en av grenarna är att fixa till en riktig påskdag, med buffé, fika och… påskakärringar.
Jag misstänker starkt att det inte kommer droppa in några fler kärringar än jag här på morgonen.
När jag målat mig i morses väckte jag Guldgossen genom att hålla mitt huvud alldeles intill hans ansikte och så viskade jag:
-God morgon Guldgossen.
Guldgossen slog upp sina bruna ögon och stirrade rakt in i mitt målade fejs. Så ryggade han tillbaka och kröp upp i ett hörn av sängen. Men darrande stämma utbrast han förskräckt:
-Hu, hu, du är.. du är… en PÅSKING!
Lilla Svalan tog det lugnare, i alla fall ända tills vi var på väg till skolan för lämning. Då började hon skruva på sig.
-Vad är det lilla Svalan? Du skäms väl inte för mig?
-Joooo, det gör jag faktiskt. Jag skäms så jag nästan kissar på mig.
-Men varför då? Så farligt är det väl inte?
-Jo. Den röda färgen på dina kinder… Den ser nästan mer orange ut!
