Jag tror jag är på bättringsvägen.
På lunchen gick jag ett snabbt varv på torget och bytte batteri i Guldgossens klocka och köpte några strumpbyxor till lilla Svalan.
I ena änden av norra Europas största (och blåsigaste) torg stod en husvagn med föräljning av varma munkar. Den vinande vintervinden var vänlig nog att varsamt föra en förförisk doft av nygräddat runt hela torget. Jag vädrade i luften som en blodhund och kände för första gången på en och en halv vecka en viss längtan efter att sätta tänderna i någonting.
