05.25
Klockradion väcker mig försiktigt.
05.30
Jag njuter av en lång, varm ducsh.
06.03
Förundersökningsledaren kommer in i badrummet samtidigt som jag drar det sista klädesplagget över huvudet.
06.10
Intar en god frukost bestående av en dubbel rostemacka med smör, ost och Emilskinka. Och så den obligatoriska koppen te.
06.20
Läser i lilla Svalans hemlånade bok om hajar och förfäras över att nästan alla hajarter finns representerade i Medelhavet. Vill jag någonsin åka dit och bada igen?
06.30
Gör i ordning barnens fruktstundsfrukt. De gjorde sina beställningar i går kväll. Lilla Svalan vill ha äpple och Guldgossen morot. Ingen större variation med andra ord.
06.35
Sitter en stund på toa.
06.40
Förundersökningsledaren: -Jaha, då är det bråttom i kväll igen. Vad ska vi äta som går fort?
Jag: -Jag tänkte baka bröd i bakmaskinen.
06.45
Egentligen dags att väcka barnen men jag laddar bakmaskinen först.
06.50
Väldigt mycket dags att väcka barnen men bakmaskinen krånglar. Jag måste ställa in timern. Hur var det man gjorde det nu igen?
06.53
Letar fram manualen till bakmaskinen och lyckas äntligen ställa in både klockan och timern. Med lite tur väntar nybakat bröd på oss när vi kommer hem efter jobb och skola.
06.59
Jag: -Vakna nu barna! Det är dags att vakna!
Jag skriker nedifrån undervåningen medan jag stressar runt och letar reda på frukt som jag vill ta med mig till fikarasterna på jobbet.
07.05
Guldgossen: -Jag är vaken.
Och minsann! Guldgossen sitter ombytt och klar och spelar dataspel.
Lilla Svalan sover dock fortfarande. Om tio minuter måste vi åka.
Jag väcker lilla Svalan som påminner mig om att hon vill ha en drickyoghurt innan hon kliver ur sängen. Detta påfund är inte så dumt, även om det tar extra tid. Lilla Svalan förvandlas från en surmulen gnällspik till en samarbetsvillig gullunge.
07.10
Jag borstar tänderna på Guldgossen och förmanar lilla Svalan att byta om.
Om fem minuter måste vi åka.
07.15
Jag borstar tänderna på lilla Svalan och sedan på mig själv.
NU MÅSTE vi åka.
07.20
Guldgossen kommer på att han har gympa i dag.
En gympapåse fylls med diverse klädesplagg och så ÄNTLIGEN går vi ner till farstun för att ta på skor och ytterkläder.
07.23
Jag upptäcker att Guldgossen bara har en T-shirt på sig.
Jag: -Du måste ju ha en tröja! Upp och hämta!
Guldgossen: -Nej, jag har snörat på mig skorna. Jag vill inte ta av mig dem igen.
Jag: -Spring med skorna på då!
07.26
Barnen och jag hjälps åt att lasta bilen med ryggsäckar och gympapåsar. Då hörs lilla Svalans röst:
Lilla Svalan: -Mamma, vi skulle ju vara på stranden i dag. Har du packat ner mitt fika?
07.28
Jag försöker förtvivlat hitta något i skåp och lådor som inte bara är kex och kakor. Den sista mackan tog jag själv till frukost. Jag spiller ut lite saft när jag fyller en flaska och måste ägna dyrbara sekunder åt att torka upp i köket.
07.31
Lilla Svalan: -Mamma, jag hittar ingen hink och spade!
Lilla Svalan letar energiskt efter någonting att kunna bygga sandslott med.
Jag: -Har du kollat i förrådet?
07.33
Lilla Svalan drar på sig sin storebrors stövlar.
Jag: -Men, varför tar du Guldgossens stövlar? De är ju för stora!
Lilla Svalan: -Men mina läcker ju in mamma. Det vet du ju! Du skulle ju köpa nya.
Jag: -Skulle jag? Det har jag missat.
07.34
Jag: -Men Guldgossen, du har glömt lägga ner skorna i gympapåsen!
Guldgossen: -De är ju för små. Du behöver köpa nya.
Jag: -Kan ni inte bara sluta växa några veckor, tills jag är i fas igen!
07.35
Äntligen kommer vi iväg.
07.36
Jag släpper av barnen vid skolan, vinkar hejdå och kan inte undvika en stressad suck. De blev i alla fall inte SÅÅÅ sena. Om de går direkt till matsalen kan de nog blanda sig med de andra barnen och försvinna i mängden.
07.46
Jag kliver in genom dörrarna till jobbet.
Bestämmer mig för att lämna stressen bakom mig och att det här ska bli “en riktigt bra dag” där jag presterar på topp och bokar omåttligt mycket besök.
Dubbla, enorma valkönsorgan? Inte undra på att morgonen blir helt fleppad. Hahaha, underbara människa.
Jag har inte hunnit skriva klart än. Du är för snabb för mig Elin! Det kommer mer stress snart.
Men till dina intelligenta frågor:
Bakandet: Med bakmaskin behöver man bara hälla i ingredienserna i en limpform och ställa in tiden så fixar den resten själv. Det är jättesmidigt – så länge man vet hur man ställer in klockan…
Toabesök: Min kropp vill alltid bajsa direkt, och tyvärr ibland under, frukosten. Och jag MÅSTE bara kissa när jag precis vaknat. Jag ser till att dricka något när jag lägger mig så att jag blir tvungen att gå upp direkt på morgonen när klockan ringer – annars är jag rädd att försova mig.
Drickyoghurt tar minst tre minuter för lilla Svalan att dricka. Hon har aldrig varit snabb när det gäller föda. Och den ska ges precis i väckningsögonblicket för att få avsedd effekt: rappt morgonbarn.
Frukt till fikat… Vaddå? Vad skulle man annars äta? Nu förstår jag inte?
Hajarna fanns i en bok som lilla Svalan lånat hem från skolbiblioteket. Hon lånar alltid böcker om antingen djur (gärna hemska) eller rekord. Jag har sett bilder på ansikten vanställda av nålar, människor med äckligt långa naglar, maskar som är över tre meter, valar med gigantiska könsorgan- och två stycken!
Hahahahaha. “Klockradion väcker mig försiktigt.” Jojo! För övrigt vet jag inte hur jag ska tolka den där morgonen. Den låter ju både knäpp och underbar och soft och superstressig. Jag tycker att den ger fler frågor än svar. Till exempel:
– Varför baka en sån där dag? Varför baka överhuvudtaget? Jag fattar att det är gott, men snälla nån. Tiden? Orken? Nerverna som får sig en käftsmäll när man ÄN en gång får slänga en svart limpa?
– Varför går du på toa två ggr? Det där borde effektiviseras.
– Varför tar drickyoghurt tid? Borde svepas på två sek i bilen?
– Varför tar du med frukt till fikat? Det där låter oroväckande hurtigt.
– Vad är det för hajar vi talar om..? :-/
Puss, Elin