Om drygt en timma far vi. Jag fick med mig vänner till mina barn också, så vi blir full bil och en barnaskara på fyra personer som jag ska hålla ordning på. Tack och lov att det handlar om idel välartade barn.
Hur mina barn ska orka sig igenom dagen kan jag inte förstå. De somnade för sent i går kväll, beroende på spänningen inför morgondagen, och de vaknade för tidigt i dag av samma orsaker.
Guldgossen vaknade tio över fem och lilla Svalan tio i sex. Jag hade inte tänkt väcka dem förrän halv åtta.
Själv vaknade jag vid sex, och vid kvart över sex och vid halv sju och tjugo i sju, och kvart i sju och… vid sju gick jag upp. Inte för att jag huserar några fladderfjärilar i magtrakten men för att det inte var tyst i huset, och mensvärken gjorde sig påmind.
Nu är i alla fall klockan snart åtta och vi ska äta frukost och packa.
