Med endast 30 sekunder kvar till sändning sjönk jag andfådd ner på stolen i kyrkans lilla studio. Radioteknikern tittade roat på mig och undrade om jag missat sommartiden.
Det hade jag inte. Det var bara som vanligt – livet hade kommit i vägen.
Morgonens liv bestod av dusch, snabbfrukost och att skriva mitt manus till radiopåan. Det var i alla fall så jag hade tänkt det. Planerna kryddades upp med paketinslagning, sminkning av lilla Svalan som skulle, utklädd till papegoja, på barnkalas, och med ett litet gräl mellan Guldgossen och Förundersökningsledaren.
Trots alla fördröjningar kom jag i alla fall i tid och kunde berätta för radiolyssnarna, om dock med lätt flåsig stämma, om dagens gudstjänst.
