De senaste veckorna har jag tillbringat kvällarna i Guldgossens sällskap.
Vi har tillsammans pluggat in så mycket vi kan om
Sveriges nuvarande statsskick.
Vi har läst om regering, riksdag, departement, utskott, ministrar, grundlagar, fri- och rättigheter, voteringar, plenisalen (jag älskar detta ekivoka ord), skillnaderna mellan diktatur och demokrati, de fyra regeringsvarianter som finns (och när det är motiverat med en
samlingsregering), vad ministerstyre är (och varför det inte räknas som ministerstyre när en minister har rätt att avsätta en obekväm generaldirektör) och om en massa andra intressanta saker som berör beslutsfattandet i Sverige.
Jag har lärt mig en hel del som jag inte kunde tidigare och
jag hoppas Guldgossen lärt sig ännu mer, för det är han som ska göra SO-provet i morgon.
I går kväll ämnade vi gå igenom sidorna med instuderingsfrågor för att repetera alla lärdomar. Men så blev det inte.
I stället ägnade jag mig åt Vasatiden tillsammans med lilla Svalan.
Hon skulle egentligen lämnat in sitt arbete redan i går men då var hon inte klar.
Uppgiften bestod i att skriva en I-padbok om Vasatiden. Boken skulle bestå av åtta kapitel med färdiga rubriker och under varje kapitel fanns fem eller sex punkter som var viktiga att beröra.
Till sin hjälp hade lilla Svalan en lärobok men det var också meningen att hon skulle sammanfatta sådant de pratat om på lektionerna, information de fått via filmer de sett i skolan och material hon hittade på nätet.
När vi började efter middagen i går hade hon fyra kapitel kvar att skriva.
Att hon varit sjuk vid några lektionstillfällen ställde till det. Det fanns punkter som vi inte hittade någon information om i läroboken, och bara suspekta källor på nätet kunde ge en fingervisning om innebörden.
Jag tycker att vi slet ordentligt. Under tre djupt koncentrerade
timmar lyckades lilla Svalan med ständig pepp och med mig som bollplank, att skriva klart och fick till slut ihop tjugofem sidor.
När hon var klar var vi väldigt stolta båda två. Jag var stolt över lilla Svalan och hon var stolt över sig själv.
När jag nattade lilla Svalan berömde jag henne återigen för hennes kämpaglöd och för förmågan att jobba koncentrerat så länge, för att hon inte gett upp när John Blund kom och ryckte henne i ögonlocken och för att hon även stått ut med en ganska (läs mycket) pådrivande mamma.
Lilla Svalan drog ner mig i en varm kram och sa:
-Om jag skulle bli tvungen att välja en privatlärare, och fick välja precis vem jag ville i hela världen, då skulle jag välja dig!
