Jag lämnar barnen vid skolan.
Utanför dagis ser jag ett påpälsat barn kliva omkring i snön. I släptåg har det en mamma som aldrig hört talas om att föregå med gott exempel. Mamman bär en kort kjol, strumpbyxor, tunna högklackade stövlar, en liten käck midjekort jacka och hon saknar både mössa, vantar och halsduk.
Själv sitter jag i bilen med varma kängor, tjocka yllestrumpor som går upp till knäna, en varm vinterjacka, mössa som går ner över öronen, röda Helly-Hansenvantar av det lurvigare slaget och en rejäl, hemstickad halsduk virad runt halsen.
Jag kör till jobbet.
Mix Megapolnyheterna varnar för blixthalka i norra Götaland och i Svealand. Var går vägen vi ska ta till Stockholm i eftermiddag/kväll. Jo, i norra Götaland och i Svealand.
Jag parkerar och kliver ur bilen.
Så fort jag öppnar dörren slår värmen mot mig. En blick på termometern och jag konstaterar att vi drabbats av en värmebölja. +2 grader.
Det känns som om jag skulle kunna gå naken. Eller i alla fall i shorts.
Jag sänder en tanke till den lättklädda mamman utanför dagis och tar tillbaka alla fördömande epitet jag klistrade på henne under bilfärden.
Nu är det islossningsväder. Från taket droppar smältvattnet i glada drippedripp-droppar. Istapparna svajar betänkligt på sina fästen och luften känns klar och lätt att andas.
Är det våren som är på väg?
Jag som faktiskt gett den respit till på måndag.
