Min Italiensyster är en omtänksam, snygg, ambitiös, mjuk, snygg, inkännande, hänsynstagande, snygg, noggrann liten italienska.
Skrev jag att hon är snygg förresten?
Hon är inte bara snygg, hon är mamma också!
Här lyckas hon både mata sin yngste son, äta själv, underhålla sina forna landsmän och nuvarande syskon och njuta lite av det fina vädret medan vi satt på en uteservering i Como.
Från den här måltiden minns jag framförallt att Falunsystern var rädd för duvor och jag för getingar. Det fanns en hel del av varje. Fast flest duvor tack och lov.
