Idag är det höst.
Solen lyser på daggstänkta spindelnät och den milda kylan smånafsar mig i kinderna när jag kliver ur bilens skyddande skal på parkeringsplatsen utanför jobbet.
Lövslyn bakom vår trädgård har börjat uppvisa inslag av kantarellgult och morotsblasten i smultrontornet är på väg att vissna ner.
Jag har ingenting emot hösten. Det var höst med hög klar luft, brinnande träd och mollstämd fågelstreckssång när Förundersökningsledaren blev min.
Hösten är härlig!
Hösten är härlig! Lite extra härlig blev den igår…