Jag köpte Milleniumtriologin och tog med på semestern, ifall jag skulle få tråkigt och behövde något att förströ mig med. Jag började inte läsa förrän någon av de sista dagarna men blev fast direkt. Bok nummer två läste jag ut i det sista ljuset från solen innan vi kom hem i tisdags. “Luftslottet som sprängdes” började jag med i går kväll.
Jag är uppriktigt ledsen att jag läser de här böckerna. De är såpass bra att jag innerligt beklagar det elände att författaren Stieg Larsson är död.
Jag är helt fascinerad av rollfiguren Lisbeth Salander. Hon är lite av samma skrot och korn som “Jordan – Rättsläkare”, en TV-serie jag sett alla avsnitt av. Just nu står jag och stryker och ser om gamla avsnitt för tredje gången.
