Jag stressade i affären. Fick naturligtvis tag på en kundvagn med dragning åt höger så att jag styrde in i alla hyllor med makaroner, potatismos, såser, kryddor…
Jag träffade också en bekant, en härligt positiv tös, som jag pratade med en liten stund.
När jag äntligen kom hem var klockan redan tjugo i sex.
I dörren möttes jag av matos.
Förundersökningsledaren hade redan lagat maten och alla satt vid bordet och väntade på mig.
Tyvärr har inte den goda (jag och Förundersökningsledaren festade loss på pastasås med lax medan barnen fick sina efterlängtade fiskpinnar) maten lyckats dämpa min huvudvärk, som nu börjar närma sig migrängränsen, med illamående och yrsel, men i alla fall. Det var gott och flott och ömt.
Jag visste väl det; att han inte var tappad bakom en vagn, din man och hjälte som du har lyckats få mig och andra att tro att han är sträng och barsk.
TACK för dina tre kommentarer! Du är så söt.
Nu börjar jag förstå varför ni är upptagna varenda lördag till juli. Ni städar bort dem i kyrkan eller församlingshemmet eller vad det nu är! Skärping, raring. Och hur blir det med den där tjejresan??
Superkram, R