Idag är det kallt.
Jag kände hur det nöp till i både kinder och näsa när jag lotsade barnen över skolgården i morses. Lilla Svalan hade för en gångs skulle knäppt jackan ordentligt och det var jag glad för.
Mindre glad blev jag när hon vägrade ha på sig jackan på väg till frukosten. Jag var tvungen att gå och hänga upp den på hennes krok, medan hon lovade att springa för att inte vara ute i kallheten så länge.
När jag i värsta curlingstil hängt upp både Guldgossens väska och lilla Svalans väska och jacka (vi kom så sent till skolan att de var tvugna att gå direkt till matsalen) så gick jag raskt till bilen för att ta mig till jobbet. Under min lilla promenad såg jag hur lilla Svalan fanns mitt i flocken av barn som i maklig takt förflyttade sig mot matsalen. Tempot de höll var så långt från “springa” man kan tänka sig en svinkall onsdagsmorgon.
