I går eftermiddag lekte lilla Svalan med en nyfunnen kompis från klassen hemma hos kompisen. Eller kompis och kompis. De är inte kompisar, de är inte vänner, de är bästa polare!
Och i morses träffades de så klart på skolan och hand i hand promenerade de skuttande iväg till frukosten, utan att bry sig om att tryggheten Fröken inte ens var i närheten.
Kaa-chaaoo! (Som Blixten McQueen säger så kaxigt)
Underbara dag, när lite av modersbandet brister… Om än en liten tråd.
Att våga springa iväg, utan tryggheten, är ett stort steg mot vuxen livet. Även om det är många sådan steg kvar…
Härligt för mamma zäta att kunna jobba med en glad dotter i tankarna.
Ha en underbar dag, min vän!
Kram Willewira
Å lycka! Vad skönt.
Esset har ine velat gå till dagis på länge nu. Jag fick bära ut henne i bilen med tugnt hjärta i morse. Men sen när vi kom dit så spratt det till i henne och hon sprang in och började leka, jippi! Kanske vänder det nu 🙂
vi hade jättekul på genrepet igår. Det låter fantastiskt, enligt min egen högst partiska åsikt 😉
Tur att jag har smockat i mig min grötfrukost innan jag läste om ert fina te-party…annars hade jag börjat baka direkt! Vem ska man muta för att få bli bjuden på en sån tillställning??
Härligt! 🙂