Det står fem kassar barnkläder i bilen. På lunchen ska jag en sväng till Second Hand och lämna av.
Jag känner mig egentligen rätt stolt över mig själv – som lyckats rensa ur och göra mig av med någonting. Jag har en otroligt stark ekorrpersonlighet som sparar på precis allt. Barnens urväxta kläder är något jag skulle vilja spara på för att de själva ska kunna klä sina barn (mina barnbarn!) i något de haft när de var små.
Men jag har stålsatt mig. Jag har tittat igenom allt en sista gång. Jag har återkallat de små varma barnkropparna från mitt minne. En tös i den gula tröjan och en gosse de mysiga manchesterbyxorna och sedan har jag vikt och packat kasse efter kasse med minnen som nu förhoppningsvis kommer andra till del.
Frågan är bara när jag ska rensa ur min egen garderob på kläder jag inte använder längre…
