Shäfern bjöd på kanelbullar till tre-fikat. Mycket uppskattat!
Jag uppskattade till och med i mig två stycken. Det var kanske lite överdrivet.
Sen pratade vi kvinns förlossningsminnen så mycket att vår ende närvarande manlige medarbetare var tvungen att fly fältet.
Bland annat berättade en kollega att när hon duschade efter förlossningen trodde hon att hon tappade levern. Det var “bara” en rejäl kaka kaogulerat blod som trillade ur livmodern men det kunde ju inte hon veta.
Jag har skrattat så jag nästan satte bullarna i vrångstrupen. Det är fantastiskt befriande med ett gôtt fredagseftermiddags-skratt.
Hur halkade ni in på ämnet förlossningar i samband med Kanelbullensdag? Var det uttrycket “en bulle i ugnen”? Huvudsaken var förstås att det blev skratt och en härliga avslutning på arbetsveckan! Skönt att man kan skratta åt saker som när de hände verkligen var jobbiga…men som med tiden omvandlas till befriande skratt!
Önskar dig en skön helg!
Kram,
Bella