Zäta

Nu är mina fyra semesterveckor till ända. Det känns som om de gått rasande raskt men samtidigt var det så länge sedan jag jobbade att jag glömt bort hur man gör.

Jag har verkligen njutit av min semester. Den har bjudit på en stor blandning av lugna dagar, dagar med fart och fläkt, soliga dagar, dagar av regn och åska, spännande resor och behagligt långsamma hemmadagar.

Första delen av semestern var vi hemma. Förundersökningsledaren jobbade fortfarande och vi väntade på att bytet av båtmotor skulle bli klart. Jag passade på att umgås så mycket som möjligt med Italiensystern och hennes barn samt mina föräldrar. Lilla Svalan och jag var och sov över en natt i mitt barndomshem, byggde koja med kusinerna (även om det nog var vi vuxna som byggde mest) och hade det allmänt gôtt.

Andra delen av semestern blev den sedan länge planerade Dalslands Kanalresan. Redan för ett år sedan, då vi gjorde en minnesvärd båttripp i Tösse skärgård med goda vänner, bestämde vi oss för att åka Dalslands Kanal den här sommaren.
Familjen Zäta har gått kanalen en gång tidigare, för fyra år sedan, med för våra vänner var det en ny upplevelse.
Vi fick också med oss ytterligare ett par, och deras son, på vår resa. “The more, the merrier” sägs det, men i det här fallet var det nog ultimat med tre båtar i sällskap. Våra båtar fick nämligen lagom plats i slussarna, vid väntbryggorna och i både gästhamnar och naturhamnar.

Dalslands Kanalresan tog nio dygn. Vi hade planerat att vara borta i 14 dagar men vår krånglande båtmotor förkortade resan rejält. Ändå hann vi åka ända upp i Norge som längst. Dagen vi var där bjöd på resans längsta regnskur så just nu har jag inga goda intryck av Norge…
Dalslands Kanal är dock ett enda stort plus. Det är otroligt vackert. Sjöarna är djupa och lättnavigerade. Personalen vid slussarna är fantastiskt tillmötesgående, trevliga och vänliga. Det är idel leenden, ingen stress och ändå raka rör utan krångel.

Tredje delen av min semester var vi hemma igen och fortsatte träffa min familj. Även Falunsystern och lille Falunkorven var hemma hos mina föräldrar några dagar och jag utnyttjade tiden till umgänge så gott jag kunde.
Förundersökningsledarens yngste bror med familj var hemma och hälsade på oss en dag och vi var helt enkelt ganska sociala.

Förundersökningsledaren fick tillfälle att inviga sin muurikka som vi gett honom i födelsedagspresent. Vi var hemma på gården hos mina föräldrar. Pappa röjde bort gräset i en vindskyddad del av en stor hage, ställde upp kubbar och plankor och ställde i ordning en fin lägerplats. Förundersökningsledaren grävde en eldgrop och sedan lagade han och Italiensystern till en riktigt god paella med ris, saffran, kyckling, gröna ärtor och räkor. Enkelt men riktigt, riktigt gott. Måltiden kompletterades med vitlöksbröd som värmts vid elden och vitlöksaioli som jag vispat i ordning medan elden tog sig.
Till efterrätt blev det “rövargodis”, ett scoutpåhitt av en del strösocker och tre delar havregryn som steks i smör på muurikkan. Vi serverade i plastmuggar men anrättningen var till en början så varm att plasten smälte.

Under den fjärde delen av semestern var vi ute på sjön igen, tillsammans med samma vänner som under Dalslands Kanal. Först höll vi oss en natt i Ekens skärgård för att sedan dra vidare upp i Värmland och söka natthamn i närheten av Lurö. Under fredagen angjorde vi Bösshamn, gick den obligatoriska öpromenaden bland myschlingar, blinningar och ormar för att köpa glass och ägnade resten av tiden åt sol och bad.
Själv tål jag inte solen så bra och fick lite för mycket av den varan dagen innan (inte så jag brände mig men ändå), så jag gick med tunna långbyxor, långärmad skjorta och solhatt plus en buff om hals och nacke. Det såg konstigt ut och det var varmt med som tur var fläktade det lite från sjön och jag njöt lika mycket som de andra av det vackra vädret.

Den femte och sista delen av semestern har vi varit hemma. Vi kom hem sent i fredags kväll, packade upp våra båtresegrejor och la oss allt för sent.
I går gick dagen åt till tvätt och städ och lite trädgårdspyssel. Det regnade en stor del av dagen vilket passade perfekt för de göromål vi utförde.

På kvällen kom Italiensystern och hela hennes familj (maken anslöt i mitten av juli) samt mina föräldrar hit för middag. Förundersökningsledaren hade utnyttjat en lucka i regnande till att grilla kyckling och vi bjöd kokt potatis, tzatziki och diverse grönsaker till. Som efterrätt försökte jag bli av med mascarponekrämen med rabarbertrifle som jag bjöd på på jobbet före semestern. Det blev en hel del över då och jag frös ner det i förhoppningen att det skulle bli en god glass.
Det blev glass, men inte särskilt god. Rabarberbitarna var för stora för att passa som glass, och glassen var dessutom inte tillräckligt söt.
Lilla Svalan var handlingskraftig och trollade fram ett köpt glasspaket också, och den tillsammans med en enkel rabarberkompott med kardemumma gjorde gästerna nöjda.

I dag är det söndag. Vi har inte planerat in någonting alls och jag tänker försöka ta det så lugnt som möjligt.
Jag har sovit riktigt dåligt nästan hela semestern igenom. Det har varit sena kvällar som inte följts upp av motsvarande sena mornar. I båten har jag haft svårt att sova gott på grund av sovsäck, ljud och ett för stumt underlag.

Just nu är klockan halv tio. Förundersökningsledaren och lilla Svalan sover fortfarande gott men Guldgossen och jag är, precis som i går morse, vakna var och en på vårt håll.