Idag är jag trött.

Igår var jag duktig. Jag hämtade barnen, handlade, packade in varor, plockade i ordning lite, lagade mat, städade köket, kokade citronsaft, plockade i ordning överallt, åtminstone på nedervåningen, dammade, borstade ett antal tänder, nattade barn, hivade ut överblommade blommor och satt in nya, målade fiskdammsfiskar… Och allt detta efter jobbet.

Och när maken kom hem efter att ha förlustat sig med lite kappsegling tillsammans med några vänner och berättat hur det gått för dem och vad roligt de haft, frågar han men sin arbetsgivarröst:
-Hur går det här hemma då? Har du hunnit städa? Jag vill inte att du ordnar kalas om det inte är städat här hemma.

Idag måste jag också vara duktig. Jag ska hämta barn, laga mat, dammsuga, städa toaletter, baka bullar, göra i ordning godispåsar, lägga barn…

I morgon måste det vara fint där hemma. Då har vi första kalaset för lilla Svalan.