Idag kom vi tillbaka till Lidköping efter en riktigt lång semestertripp (för att vara vi i alla fall). I tio dagar har vi hjälpt till att befolka Dalslands Kanal tillsammans med alla andra båtar av varierande storlek.

Halva tiden hade vi makens syster och hennes man med oss. Det var jättetrevligt och bra att få lite sällskap. Svågern hör dessutom till det seniga, långa, starka slaget och har avbördat mig från all uppförsslussning så jag har haft en riktigt behaglig tur.

För att dämpa min bloggabstinens, som särskilt de sista dagarna varit ordentligt på tilltagande, så har jag i stället skrivit dagbok som en besatt. Det var roligt det också, men det går inte lika fort och är svårt att få in så många ord som hjärnan hinner tänka när man skriver för hand.

De närmaste dagarna ska jag ägna åt att umgås med mina systrar, deras män och en alldeles underbar liten ettårig halvitalienare som vi firar i morgon. Nästa vecka ökar vi på umgängelsekretsen med makens syskon och tillbehör. Det är inte otroligt att det blir någon mer båttur också. På onsdag ska det enligt svärfar bli 30 grader varmt. Det låter som perfekt väder för en Lurö-tur.

Må så gott alla så återkommer jag en annan dag. Kanske inte under helgen men säkert nästa vecka.

Kramar
Zäta