Sist vi var i Göteborg var vi ju bland annat och först och främst på barnvälsignelse. Svågerns förstfödde barnvälsignades. Jag och en av mina svägerskor sjöng en vacker visa.
Låt mig vandra genom livets skeden.
Låt mig mogna av dess sol och regn.
Låt mig våga se med öppna ögon
och dra visdom av de ting jag ser.
Livet kan va kallt och hårdhänt.
Livet kan va ljust och varmt,
men jag vill alltid va ett barn av himlen
som har en sång i min faders hand.
Som en fackla i den stora rymden,
som en blomma i min faders famn,
så är landet dit min själ vill komma,
så är målet för min vandring här.
Livet kan va kallt och hårdhänt.
Livet kan va ljust och varmt,
men jag vill alltid va ett barn av himlen
som har en sång i min faders hand.
