I morses bestämde jag mig för att laga lasangette till middag.
Maken skulle ju jobba över och jag hade tänkt överraska honom med god hemlagad husmanskost när han så där jag-har-jobbat-över-trött och förmodligen utsvulten kommer hem.
När jag kom hem från jobbet upptäckte jag att jag glömt ta upp köttfärs ur frysen.
Då blir det ingen lasangette. Vad kan det bli istället?
Jag river runt i frysen och hittar… en påse färdigstekt köttfärs av lagom vikt. Hurra!
8 minuter med defrostern i micron och köttfärsproblemet är löst.
Nu återstår själva lasangett-tillverkningen. Jag blandar halvtinad köttfärs, såspulver, 3 dl mjölk och 6 dl vatten i en gryta. Vad äckligt det ser ut! Ska det va så här?
Ser bättre ut när det har kokat upp och pulvret blandat sig. Måste röra hela tiden för att det inte ska brännas i botten.
Jaha, man kanske inte behöver koka på högsta sprutt hela tiden. Småkoka står det ju på paketet. Vad står det mer?
Sätt på ungen! Det har jag missat. Nu blir maten försenad.
Sen står det att man ska fördela pastan jämt i en ungsform, hälla på såsen och röra om. Vad fånigt. Då blir ju inte pastan fördelad i alla fall. Jag häller i pastan i grytan och rör om och häller hela härligheten i formen.
Pastan och köttfärsen gör sällskap i en egen liten hög i mitten av formen. Jaha, det var därför man skulle fördela pastan i formen. Jag ägnar fem minuter av min dyrbara tid till att försöka spåra upp pastan och fösa ut den nåt sånär jämt i formen. Det var inte mycket pasta det här. Förhoppningsvis sväller den duktigt i ugnen, som nu hunnit bli tillräckligt varm.
Men vad det luktar!
Jaha, ungen är nermjölad efter Falunsysterns numera sambos försök att grädda sin egen pizza på påskafton.
Men nu är det försent att göra rent ugnen, den är ju 200 grader vet ja!
In med lasangetten. Ser ut som det saknas nåt.
Ost, det skulle ju va riven ost på också. Hittar en burk gammal ost i kylen sen pizza-tillverkningen. Den är inte grön. Då går den att äta.
Ut med lasangetten, på med osten, i ett jämt fint lager. Det var inte mycket ost. Men ost är ju inte så nyttigt ändå. Skjuts in i ugnen igen.
30 minuter senare är maten klar. Maken jobbar över lite till så han får nöja sig med kall lasangette. Jag och barnen får varm.
Barnen gillar inte lasangette.
-Varför kan vi inte få spagetti och köttfärssås i stället.
-Eller köttbullar, det är också köttfärs.
-Nej, svarar mamma Zäta. Köttbullar tar mycket längre tid att laga.
-Men, säger sonen, du tar ju bara upp dom ur frysen och kör i micron. Det går ju jättefort ju.
Och det är sant. Men jag vill bjuda min hårt förvärsavbetande make på en liten trevlig hemlagad överraskning när han kommer hem.
Vaddå halvfabrikat? Har jag aldrig hört talas om.
Vad härlig du är, jätteroligt skrivet, jag sitter här och fnissar för mig själv, jag har mycket att läsa ikapp ser jag!