Häromveckan satt jag på jobbet med en förfärlig, högljudd hicka. Det var stört omöjligt att föra ett vettigt samtal med dem jag ringde till.

-Du får hundra kronor för varje hicka! utropade kollegan.
Och jag kunde inte prestera en enda liten diafragmasammansdragning till.

I går var jag ute och gick bland blommande ramslök i Munkängarna. Lilla Svalan började hicka.
-Du får… tio kronor för varje hicka! utropade jag. (Ja, jag vet. Jag är snål.)
-Hick, hick, hick… sa lilla Svalan och rätt som det var var jag nittio kronor fattigare.

I dag är lilla Svalan på Lidens och köper en morsdagspresent. Hoppas den är till mig…