I söndags tog jag med dottern till Lidens för att köpa tulpaner till min mamma och för att dottern skulle kunna välja ut en ny krukväxt till sitt rum. Den gamla Hemtrevnaden som hunnit växa sig lika stor och vacker som en Beetlesfrisyr, dog tyvärr när vi var i Italien. Jag har annars arbetat hårt för att vänja alla mina krukväxter vid att klara sig med väldigt få vattningar. Aldrig oftare än en gång i veckan.

Dottern valde en blommande blomma, översållad av stora lila blåklockor.
Nu håller hon själv koll på sin krukväxt för att den inte ska gå samma öde till mötes som Hemtrevnaden. Dottern har velat vattna den varje dag sedan i söndags men jag har avvärjt det. Blommor mår inte bra av för blöt jord heller. Idag var det i alla fall dags. Jag var tvungen att hålla med dottern när hon kom rusande och uttropade:

-Mamma! Nu måste vi göra nå´t. Min blomma ser besviken ut!