På förmiddagen har jag inte bara hunnit bädda in trädgården. Jag har också varit med lilla Svalan i arenan där hon tränat bandy med klassen. Om ett par veckor spelar de “Bästa 3:an” i bandy.
Jag tyckte jag skötte mig riktigt bra som hjälmknäpperska och skridskosnörerska. Jag drog åt skridskorna stenhårt enligt order från en kavat lilla Svalan.
-Sådär! Nu går det faktiskt inte att dra åt hårdare, konstaterade jag nöjt.
-Nu kan inte DU dra åt hårdare, kontrade lilla Svalan och fortsatte suckande:
-Jag önskar att pappa var här!
Även om inte snörningen blev till full belåtenhet så satte hon ändå full fart på den stora isen. Jag är imponerad. Men den kanske man lätt blir när man själv knappt kan stå på ett par skridskor.
