Efter jobbet i går skjutsade jag Guldgossen till mina föräldrar för övernattning, drängarbete och luftgevärsskytte. Lilla Svalan lämnades hos en nyvunnen vän i Lundsbrunn (De har träffats på en midsommarfest för ett år sedan (då lilla Svalan var sjuk och mest sov bort hela kvällen), sedan på midsommar i år och så slutligen en stund i söndags då familjen kom på spontanbesök hemma hos oss. De fann varann direkt och verkar vara gjorda av samma skrot och korn. Kanske är det en vänskap som gått i arv från deras mödrar. Vi var nämligen “bästisar” när vi var unga.) och sedan for jag tillbaka till Lidköping för en date.
Mannen jag avtalat möte med lät vänta på sig en stund. Jag stod ensam och njöt av solen vid torget. Först kände jag mig lite besvärad av min solobelägenhet. Jag tyckte att mänskorna runt omkring tittade på mig med undrande blickar men efter en stund släppte jag känslan och ägnade mig åt att konsumera kvällsol och skön sommarkvällsatmosfär.
Till sist kom han cyklande, snyggt uppklädd i en sköngrön t-shirt och beige linnebyxor. Själv hade jag gjort ett fåfängt försök att hyfsa till mig med utsvängda svarta byxor och en ceris tunika med blankt tyg vid halsen och längst ner.
Att döma av den uppskattande blick jag möttes av var mina ansträngningar inte helt lönlösa.
Vi delade en hastig, lite blyg hälsningskyss och klev in på Bakgår´n.
Där var det tomt. Några stressade servitörer sprang förvirrat in och ut från köket men för övrigt såg jag inte en själ – förrän vi klev ut på innergården bakom restaurangen. Där var det fullt hus. Pratande, drickande, ätande människor satt avslappnade runt borden som var tätt utplacerade i det dammiga gruset.
Det fanns ett ledigt bord för två och vi skyndade oss att lägga beslag på det.
Tyvärr hamnade vi precis bredvid ett medelålders sällskap (mer medelålders än jag själv) som klagade på allt. De hade fått vänta för länge på maten, vinet var inte gott, kaffet dröjde mer än 8 minuter och så vidare.
Fördelen med att sitta bredvid några som klagar är att man själv framstår som en mycket trevligare gäst och därför får ett bättre bemötande av serveringspersonalen. Nackdelen är att ens egen konversation ständigt avbryts av högljudda klagovisor som är omöjliga att inte lyssna till.
Nåväl. Bakgår´n satsar i första hand på att servera tapas. Här innebär tapas ganska kryddstarka smårätter med i första hand vitlök och chili. Man väljer vad man vill ha från en lagom lång lista (som inte förändrats någonting på över ett år) och betalar per rätt.
Efter en inte allt för lång väntan (vi var ju de trevliga gästerna) kunde jag sätta tänderna i heta, chilimarinerade kycklingspett (verkligen heta, och jättegoda!), spansk bruschetta (en grillad mjuk brödbit med någon typ av ostsmet på) med sweet-chilimarinerade lyxräkor (“lyx” innebar att de var normalstora och inte sådär fånigt små som man kan köpa på burk), lime- och chilimarinerade lyxräkor (och nu vet jag inte vari lyxen bestod för nu var det fråga om små burkräkor… men de var i alla fall väldigt heta och jag blev akut sugen på både glass och choklad när jag avslutat måltiden), quesadillas (mjuka tacobröd som stekts i olja) med soltorkad tomat, spenat och ost (gott) och mozzarellagratinerade vitlöksbröd med vitlökscreme (gottgottigottgott).
Det fanns mycket mer på menyn som jag kunde tänkt mig att inmundiga men både magen och plånboken har en gräns (och det var jag som bjöd…).
Den där snygge mannen som satt mitt emot mig med sitt oemotståndliga leende, beställde lammfärsspett (Passande att mitt lilla lammkött beställer lammkött… Jag fick smaka och det var gott.), kycklinggryta med grönsaker och jordnötter (överdrivet smaksatt med kanel och därför ganska märklig), tortilla española (potatisomelett) toppad med lyxräkor samt grillad halloumiost med bröd (gnisselgod ost med en liten snibb mjukt tacobröd).
Trots den goda maten, den ljumma kvällen och den fina servicen så satt vi inte kvar när måltiden var konsumerad. Jag såg in ett par bruna glitterögon och hoppades att snart få träffa min vän igen.
Väldigt snart.
Mannen gav sig iväg på sin cykel och jag gick strosande till min bil. En handfull svalor kvillrade förbi på pilsnabba vingar, ett stråk av upprymda röster kom svävande från en restaurang på andra sidan vattnet och allt var sådär perfekt och underbart som det bara kan vara när man just träffat sitt livs kärlek.
