Zäta

Medan dottern har ätit upp sina fiskpinnar och all couscous och sonen ägnat en stund åt dataspel har jag finslipat packningslistan. Det går egentligen ganska fort för jag har färdiga listor i datorn för alla möjliga tillfällen.
Nu återstår bara själva packningen. Det är en av de tråkigare delarna av en resa tycker jag. Det är till och med nästan roligare att packa upp när man kommer hem, för då kan det bland alla smutskläder också finnas ett och annat nyinköp.

Nej, nu börjar Bolibompa och då är det perfekt att få lite egentid till packningen.

På jobbet hade vi en tävling förra veckan. Vår VD gav oss tio uppdrag. För att vinna skulle vi klara av minst 9.
Uppdragen var till exempel att hitta två nya kunder, boka 25 besök åt en specifik kund, få till faktureringen bra och lite annat som är bra för företaget. Dessutom skulle vi bjuda alla företagen i huset på semla på semmel-dagen, se till att en tjejj som snart ska flytta hemifrån fick tio sköna inredningsprylar till sin lägenhet och två av oss skulle ta simborgarmärket.

Vi klarade det!

Och priset är en skön förmiddag på Lundsbrunns Kurort med behandling och bad. Det lutar åt att vi får fotvård och axel- och huvudmassage. Så välbehövligt för spända call-girls.

Materialist – javisst!

Naturligtvis köpte vi en pizzasten. Det blev jättegoda pizzor med knaprig botten, saftig fyllning och härlig arom. Finessen med en täljsten att baka på i stället för en vanlig plåt är att pizzan bakas underifrån och det går snabbt, det räcker med tre minuter i ugnen. Det innebär självfallet att ingredienserna inte hinner bli torra eller tappa smak, till och med räkor behåller spänsten.
Fördelen med en egen pizzaugn jämfört med hämtpizza är att man får varm mat. Just pizza gör sig betydligt bättre varm än ljummen.
Man kan också baka gott bröd, pitabröd och tunnbröd till exempel. Och stenen funkar att lägga i frysen och ha som bricka under glassen på sommaren, eller den kalla saften, eller vad som helst som ska hållas kallt.
Men största anledningen till att jag blev så där köpsugen som man blir ibland, är tanken på alla trevliga kvällar och eftermiddagar tillsammans med vänner, en stor deg och en massa olika fyllningar. Alla kan göra sin egen favvopizza och man kan sitta och prata och knåda och ha det allmänt mysigt.

Precis som med en fondygryta (jag kan inte stava det) eller en raqlett (ännu svårare att stava). Nu när jag tänker efter så har vi både det ena och det andra. Och vi använder dem… gôrsällan.