Zäta

Det blev inget regn, inte mer än en liten skur runt lunch.

Så efter middagen var jag ute och grävde ner de sista vårlökarna; iris, vita pingstliljor, en lilja, höstcyklamen, hyacinter och någon slags honungsblomma.
Jag passade också på att lägga klart kanten kring surjordsrabatten. Jag har tidigare hämtat natursten hos mina föräldrar och nu ligger det en rad stenar runt hela rabatten. Det blev en hel del sten över också, vi får väl se var jag lämpar av dem!

Nu är klockan kväll och barna sitter i badet. Jag tror jag ska gå och göra dem sällskap. Badkaret är tillräckligt stort för att rymma både en mamma och två barn.

Idag tar jag mig en riktigt, riktigt slö slödag. Jag är i stort behov av det efter den senaste tidens stress och full fart-tempo med för lite sömn och för mycket tänk.

På förmiddagen har jag bara gjort en tårta, fixat iordning i köket, förberett middagen, bloggat och långsamt satt en pärla i taget på ett berlockarmband jag håller på med till en kollega. Jag har följt med lilla Svalan till en kompis också, och lämnat av henne där. Och jag har serverat fika till familjen som just idag utökats med svärfar som är här och hjälper oss med några ofärdiga detaljer på huset.

Snart ska jag skala och koka potatis och laga middag och i eftermiddag ska jag nog bara gå ut i trädgården och gräva ner några lökar, om det inte börjar regna. Det ser lite så ut.

En riktigt skön slappardag!

Nu har jag varit och snott mig en award hos Rana.Hon delar ut den till alla in sin länklista, och tänk, där ligger jag och dräller!

Jag har sagt det förut och jag säger det igen:

RANA HAR VÄRLDENS BÄSTA BLOGG!

Har ni inte varit där så beordrar jag er dit:
http://ranashorisont.blogspot.com/

Rana har också startat ett galleri där hon säljer sina egna fantastiska alster. Glödande färger och motiv som står ut. Letar du efter den perfekta gåvan eller något som kan liva upp ditt eget hem, eller bara efter en stunds ögonfröjd, så tveka inte att besöka:
http://www.ranashorisont.se/

Sen var det ju det här med awarden. Jag vet inte hur jag ska tolka den riktigt. En “muse” är enligt min engelska ordbok: “musa, sångmö, sånggudinna”.
En musa på svenska är väl oftast beteckningen på en person som inspirerar någon annan, företrädesvis en konstnär. Höll sig inte de stora konstnärerna med musor som kanske både fick agera nakenmodeller och stå till tjänst med andra uppgifter…
Om jag begränsar mig till det där med inspirationen så har jag nyss skickat iväg en award för just inspiration till ett gäng bloggar. Någon sånggudinna har jag inte stött på i bloggvärlden ännu, i alla fall ingen som jag kunnat lyssna till även om jag vet att det finns flera som sjunger.

Näpp, jag bestämmer mig för att helt egoistiskt behålla den här awarden och inte skicka den vidare. I alla fall inte förrän jag vet ordentligt hur jag ska tolka den.

Det är mycket skratt på agendan nu, och det är såååå skönt. Det behöver jag verkligen!

Igår var barnas kompis här och lekte och tillsammans skrattade barnen nästan oavbrutet i två timmar, och jag bara mös!

Vid frukosten idag (en lugn skön frukost kl nio, välsignade sovmorgon…) berättade vi att vi nog skulle åka till Stockholm i höst. Barnen berättade att de ville se slottet.
-Och jag vill hälsa på kungen! säger lilla Svalan.
-Kungen får man nog inte hälsa på, säger jag och berättar att man istället kan se soldaterna som vaktar slottet.
-Vi kanske kan se vaktavlösningen, säger Förundersökningsledaren (som redan kollat upp både alternativa boenden, Stockholmskort, priser på tunnelbanan och när Gröna Lund, Junibacken, Skansen och allt det andra håller öppet).
-Spelar de musik då? undrar jag.
-Kanske säckpipa, säger lilla Svalan.

Hur vet hon att säckpipa är ett instrument?

-Finns säckpipa på riktigt? fortsätter lilla Svalan.
-Jaadå, säger jag, det spelar de i Skottland.
-Stockland, säger lilla Svalan! Där spelar de väl bara minigolf!