Zäta

Jag tror jag håller på att utveckla mitt telepatiska sinne.

Precis nyss tänkte jag för första gången på hela dagen på Förundersökningsledaren. Han gav sig iväg för en skridskodag i morses. Sedan har jag haft fullt upp och faktiskt inte ägnat honom en tanke. Förrän nu, när jag varvade ner med att vattna blommorna.

Så här tänkte jag:
-Vad konstigt att jag inte har tänkt på Förundersökningsledaren på hela dagen. Men jag har ju haft fullt upp. Nåja, det kanske har varit bra att jag haft så mycket att göra, för då har jag ju inte behövt oroa mig för honom i alla fall.

Och precis exakt då ringde telefonen.

Naturligtvis var det Förundersökningsledaren.

Inser att det bara är två timmar kvar till gästerna kommer och jag kommer inte hinna allt jag tänkt.

När jag hämtade lilla Svalan hos förmiddagens lekkompis fick jag värsta grymma tipset av kompisens mamma: Frys ner degen. Hennes svärmor jobbar på konditori och där fryser de alltid degen för att ha till senare tillfälle.

Nu ska jag alltså frysa den färdigjästa bröddegen till bättre tider. Lovar rapportera om det funkar att få fina brödkakor även när den tinat.

Nu kom jag av mig lite. Jag har varit jätteduktig hela dagen. Men nu blev det ett tillfälligt stopp.

Jag står i köket och diskar. Stora byttor och kastruller. Tråkigt värre!

Men nu står klänningsfållning på dagordningen. Lilla Svalan ska på piratkalas i morgon och har bestämt klädsel. Bland annat ska hon har en rödprickig klänning som ligger bland hennes utklädningskläder. Problemet är bara att den är i vuxenstorlek och lilla Svalan är bara en dryg meter lång. Vi brukar hanka upp klänningen med ett skärp i midjan men det kommer inte göra sig på kalaset så nu får jag plocka fram symaskinen.

Sedan kvarstår brödbak, blomvattning, semmeltillverkning och att skära alla pizzapåläggsgrejjer och riva ost.

Jag kommer bli manisk innan den här dagen är slut.

Nej, semlebullarna blev inte så bra. För sega. För lite socker. Och kardemummasmaken framgår inte alls.

Nåja, jag tänker inte göra en ny sats nu i alla fall.

Nu måste jag åka och hämta lilla Svalan som är och leker hos en kompis.

Det finns cirka två plåtar outbakade semlebullar och två plåtar står på jäsning, plus den i ugnen då…

Nu har jag gjort degen till semmelbullarna. Jag har gått efter receptet till “Snabba Tupperwarefrallor”. Lite modifikation fick det bli. Degen ska vara ganska lös men när jag hällt i den uppgivna mjölmängden tyckte jag det blev alldeles för löst så jag hällde på lite till. Jag har också doftat i en okänd mängd kardemumma. Efter årets tre köpesemlor jag har upptäckt att många bagerier har lite kardemumma i sina semlor så det tänker jag pröva. Hoppas jag inte tog för mycket. Jag är mycket för att “höfta till” och det är inte alltid det blir så lyckat.

En miss gjorde jag. Jag har köpt hem kesella som jag tänkte ersätta en del av degspadet med men det glömde jag bort. Kesella gör ju brödet mycket saftigare och det skulle säkert blir väldigt bra. Hemmagjorda semlor har ju en förmåga att bli för torra tycker jag. Men, men… nu får det bli som det blir.

Här är receptet. Det brukar bli ca 38 små frallor. Ni får ha överseende med att det är mycket Tupperwareprodukter inblandade. Det är ju deras recept. Och det går naturligtvis lika bra med… selleri…

Smält 200 g margarin i micron i en Tupperwarekanna.
Häll i 6 dl rumsvarmt vatten eller mjölk. (Det var här jag tänkte ta kesella också.) Värm igen till fingervärme.
Smula ner 2 pkt jäst i en stor Tupperwarebunke med lock. (Jag orkar/hinner inte röra för hand så jag tog till assistenten igen. Den går fortfarande.) Lös upp jästen i vätska.
Tillsätt 1 tsk salt och socker efter behag. (Ska man göra frallor behövs bara pyttelite socker för att få degen att jäsa och ska man göra bullar så kan man brascha på med mer. Jag vet inte hur mycket jag tog. En deciliter kanske.)
Rör ner 15 dl mjöl till en rejält lös deg.

Sätt på locket och jäs degen med bunken nedsänkt i varmt vatten, lämpligen i diskhon. När locken poppar har degen jäst klart.
Häll upp degen på Tupperwares bakunderlag. Pys ut luften ur degen med Tupperwares slickepott. Blanda eventuellt i mer mjöl.
Rulla bullar med hjälp av en rund Tupperwareburk. Man tar en klick deg med Tupperwareslickepotten och stoppar i Tupperwareburken, sen vänder man den med öppningen ner och snurrar den snabbt och kraftfullt mot Tupperwareunderlaget. Efter en liten stund har det blivit en rund bulle. Lyft över bullen på en plåt med hjälp av Tupperwareburken och Tupperwareslickepotten. På det här sättet behöver man inte bli kladdig om händerna. (Om man nu inte tycker det är skönt. Men hur som helst så är degen så pass lös att det är svårt att forma runda bullar med händerna.)
Jäs ca 10 minuter och grädda mitt i ugnen i 250 grader, cirka 7 minuter.

Pizzadegen jäser som den ska. Jag har redan fått pysa degen en gång.
Locket till plastbunken skjuter när deg och luft inte längre får plats. Den har skjutit tre gånger hittills och det låter som ett dovt skott. Jag har hoppat till som en räddhågsen hare varje gång. Sista gången var även Guldgossen nere i köket och han blev så rädd att han slog hakan i stenskivan. Hehehe…

Nu är pizzadegen klar och får vila i en plastbunke med lock ända tills i kväll. Jag kommer behöva putta ner den några gånger för att den ju jäser iväg men så ska det vara. Tipset med långjäsning har vi fått från en vän som jobbat på pizzeria och när degen får jäsa riktigt länge blir den mycket segare och mer lätthanterlig och det går bättre att baka ut riktigt tunna pizzabottnar.

Här är receptet för 12-16 pizzor.

Två paket jäst
1 dl olivolja
5 dl fingervarmt vatten
2 tsk salt
2 tsk socker
16 dl mjöl.

Sen är det bara att göra som med alla andra degar; lösa upp jästen i vattnet och i med de andra grejjerna allt eftersom.
Jag brukar aldrig mäta upp mjölet, såvida jag inte bakar kakdegar eller går efter ett recept jag aldrig provat förrut. Det är mycket pålitligare att hälla i mjöl tills degen släpper bunken än att hålla på och måtta upp ett antal deceliter. Och när jag bakar kakor eller annat där det är viktigt att måtte stämmer, så väger jag hellre ingredienserna än går efter decelitermått. Mjöl beter ju sig lite hur som helst och man kan aldrig veta hur mycket det packar ihop sig i ett mått.

Nu är det dags att diska assistenten och sätta semmeldeg.

Hjälp!

Assistenten krånglar. Den orkar inte dra runt på lägsta varvtalet. Jag befarar att den kommer ge upp totalt innan dagen är slut. Och jag vägrar sätta degarna för hand. Då kommer min tidsplan att krascha.

Idag är det stora bakdagen. Vi har bjudit hit gäster i kväll. Kära vänner som vi gärna umgås med men inte hinner träffa tillräckligt ofta.

Det blir såklart stenpizza. Och som gott framför Melodifestivalen semlor. Jag har gått och längtat efter att baka semlor länge nu. Små, förhoppningsvis goda, som man kan ta fler än en av om man vill.

Jag ska passa på att baka bröd också, när ändå stenen är i farten. Stenbakade brödkakor brukar bli så goda.

Vi var i badhuset i går kväll. Två timmars oförställd vattenglädje.

När vi just hoppat i den lilla bassängen vänder sig lilla Svalan till mig och säger:
-Nu tänker jag öva på att simma. Jag vet att jag inte kan simma än men du behöver inte vara orolig. Om jag drunknar håller jag andan!